ibland så hittar man ett flow i sin vardag,

man får in en rutin och det känns som att allting bara faller på plats.

Lite så har det varit den senaste tiden. Saker och ting har lite mer fallit på plats, jag har hittat tid för det jag behöver göra men också för det jag vill göra. Träningen känns inte längre som ett måste utan är något som jag kan längta efter dagar då jag inte tränar..

Jag vill så gärna hålla kvar i detta flow som jag känt,

men så ibland trillar man ju ändå av banan igen.

Allting blir kaotiskt, fast att man har samma tid som innan så känns det som att man inte hinner med någonting alls längre.

 

Lite så har denna dagen varit. Och det känns värre efter att ha haft detta flowet nu hela januari månad. Hur kom jag nu tillbaka på banan sist jag kom av mig? Det minns jag knappt för det känns som att det var så länge sedan.

Jag ville hinna läsa kurslitteratur, svara på seminariumfrågor, träna, städa, helst börja skriva på examinationsarbetet och en hel del där till.

När det blir så mycket så stänger jag liksom bara av och "kan" inte göra någonting.

Sjukt frustrerande.

Och så känns det just så, som att jag inte fått gjort NÅGOT alls idag.

Fast det är ju inte sant, det vet jag.

Jag har ju gjort både ett och annat, tränat och fått skolarbete gjort.

Men känner mig inte tillräcklig.. Det gör jag sällan.. Jag vet att jag alltid borde göra mig, kunde hunnit mer.

Ni vet när man aldrig nöjer sig och inser sin begränsning.

 

Detta inlägget var otroligt flummigt känner jag.

Skriver mest för mig själv för att få ut frustrationen.

Imorgon är en ny dag. Då ska jag försöka få gjort det jag kände att jag inte hann med idag. Och så ska jag vara nöjd med att jag gjorde någonting alls. Imorgon hoppas jag på att hitta tillbaka till mitt flow som jag känt och älskat..

 

Jag måste våga slarva. Jag klarar mig ändå :) Och jag är bra ändå :)