Ja, nu sitter man här.. helt tom känner jag mig.

Vet inte om det gått bra eller dåligt.

Alltid denna jävla ovissheten som hänger över en.Ovisshet om man duger, eller om man måste göra om allt arbete igen. 15 arbetsdagar.. alltså 21 veckodagar måste vi vänta innan vi kan få lugn i kroppen för en stund.

Lugn eller panik kanske man ska säga. allt beroende på resultatet. Det är sjukt att vi lever i ett samhälle som bedömer allting man gör. Från det att man börjar förskolan vid ca 1 års ålder tills man går i graven..

Varför kan vi inte bara få vara okej som vi är?

Jag tror att bedömningen kan ta kål på en människa.. Det räcker med att ha sina egna krav och bedömningar på sig, vi behöver inte ständigt vara under bedömningsluppen för alla andra också..

 

Usch.. Jag är lite deppig, men ändå så sjukt lättad att tentan är inskickad och att nu är det ur mina händer. Jag har gjort så gott jag kunnat och nu är det upp till någon annan att avgöra om det räcker.

Pest o skit.. Men thats the hard life.

 

Nu ska jag fokusera på annat än plugg. Jag ska försöka njuta av livet igen. Träna,läsa en skönlitterär bok för en gångs skull, kolla på film, laga god mat och allt annat livet har att erbjuda.

Sen får vi se om jag behöver plugga till denna tentan en gång till, men det håller vi tummarna för att jag inte behöver!

 

Ha en härlig kväll folket..